Försök att intressera facket för Internet
2001 kom min bok ”Internetionalen” ut på Atlas förlag. I den försökte jag peka på hur facket skulle kunna använda Internet i sitt internationella arbete.
Jag inspirerade den norske facklige aktivisten Espen Löken att skriva ”Så samles vi på nettet” Tiden Norsk Forlag 2002.
Tyvärr förhöll sig fackföreningsrörelsen tämligen likgiltiga till böckerna.
1996 började jag ge ut Fackliga InternetJournalen, FIJ.
FIJ var ett allmänfackligt nyhetsbrev utan koppling till någon facklig organisation. Jag gav ut nyhetsbrevet på eget initiativ och helt ensam. Syftet var att ge allmän facklig information och samtidigt sprida kunskap om hur facket skulle kunna använda Internet. Jag tyckte nämligen att fackföreningsrörelsen var senfärdig med att använda Internet som ett kontaktmedel mellan fackligt aktiva i Sverige och internationellt och att de fackliga organisationerna inte såg Internets möjligheter som ett medel att utveckla den fackliga demokratiska processen. Jag ville ge exempel på vad Internet skulle kunna vara.
FIJ sändes ut till prenumeranterna via e-post och lades samtidigt ut på en webbplats.
Jag hade ett prenumerantregister som mest omfattande cirka 400 e-postadresser.
Tio uppdateringar per år
Fackliga InternetJournalen kom ut med tio nummer om året, under åren 1999- 2004. 2005 kom sex nummer ut. Totalt blev det 66 nummer som vardera, i genomsnitt, innehöll text motsvarade tio A-4sidor.
Besöksfrekvensen
Enligt min webbräknare var det 10-20 besökare om dagen på webbplatsen och cirka 60-70 då ett nytt nummer lagts ut.
Innehållet
I varje nummer presenterades ett hundratal nya länkar till aktuella webbplatser med innehåll av fackligt intresse:
Forskningsrapporter, nya fackliga webbplatser, ett urval av den gångna månadens fackliga nyheter, aktuella riksdagsbeslut, facklig debatt, globala utblickar, nyheter på arbetsmiljöområdet m.m.
Fackföreningsrörelsens historia, kommentarer till aktuella händelser, Internettips, semestertips, kultursidor på nätet, kul webbplatser utan facklig anknytning var andra återkommande inslag.
Varje länk inleddes med en kort sammanfattning av innehållet på respektive webbplats. Användaren kunde alltså, genom ett musklick, alltid nå källan till informationen.
Stående inslag
Här fanns också, som stående inslag,
• en facklig Internetskola,
• en länkportal till arbetsmiljöresurser ordnade efter arbetsmiljöproblem och efter arbetsmiljöresurser
• länkar till fackliga webbplatser över hela världen,
• länkar till fackliga organisationer i Sverige inom LO, TCO, SACO, SAC och fristående förbund
• en sida med länkar till fackliga resurser
• och en sida med länkar till fackliga tidskrifter på nätet
Aktuella och ständigt uppdaterade länkar till det internationella LabourStart var ett annat inslag på Fackliga interntjournalens webbplats.
Under ett par år medverkade frilansjournalisten Dick Emanuelsson med färska direktrapporter från Latinamerika. Han fick inget arvode för sina artiklar.
Arkiv
Gamla nummer arkiverades och dess innehåll var tillgängligt från hemsidan. På så sätt skapades efterhand en facklig krönika.
En kunskapsresurs
Genom sin regelbundna uppdatering och överblick över hela det fackliga fältet samt oberoende från organisationer och partier var webbplatsen unik i Sverige.
FIJ ville vara och var en kunskapsresurs på nätet för fackligt aktiva.
Jag har som redaktör strävat efter mångsidighet, saklighet och balans i sann folkbildaranda.
Kostnader
FIJ var helt gratis för användaren och gavs ut utan bidrag från något håll. Utgivningen belastade varken fackets medlemsavgifter, företagens reklambudgetar eller samhällsresurser eftersom jag betalade alla kostnader ur egen ficka och utförde allt förekommande arbete utan ersättning. FIJ var reklamfri.
Däremot hade jag givetvis kostnader för utgivningen. Serverplats, domännamn, uppkopplingstid, uppdatering av program m.m. var inte gratis. Dessa kostnader uppgick till cirka 2000 kronor per år. Kostnader som jag själv stod för.
Arbete
Därtill kom att varje nummer av FIJ krävde cirka 40 timmars arbete.
Arbetet bestod regelbundet av att
• samla aktuell facklig information och webblänkar
• redigera dessa till en informativ webbsida med texter och fungerande länkar
• lägga ut sidan på webben (har använt programmen Dreamweawer och Fetch)
• uppdatera övrig information på webbplatsen
• skicka ut e-postmeddelande till prenumeranterna
• administrera prenumerationsregistret (nya prenumeranter, adressändringar, avsägelser, m.m.)
Utöver detta gjorde jag samtliga logotyper, webbplatsens formgivning och uppläggning av de stående inslagen.
Ingen lysande affär för undertecknad alltså som inte hade någon regelbunden stadig inkomst utan arbetade som frilansjournalist. Fackliga InternetJournalen var ett verkligt lågbudgetprojekt jämfört med de enorma summor som fackföreningsrörelsen under samma år satsat på diverse IT-experiment och på dubiösa konsultarvoden.
Ingen hjälp från fackföreningsrörelsen
Vid några tillfällen, när det krisat (t.ex. då platsen stängts av på grund av att jag inte kunnat betala domännamnsavgiften) försökte jag få ett litet stöd från fackliga organisationer men intresset från LO- och TCO-förbunden samt landsorganisationerna var lika med noll. Jag sände ut ett brev till samtliga fackförbund inom LO och TCO och bad om stöd. De svarade inte ens på breven. Undantag var Metall som tackade nej.
Fackförbundspressen skrev inte en rad om FIJ, bortsett från TCO-tidningen vid ett tillfälle och Journalisten som bidrog med en notis.
Det som uppmuntrat mig är vänliga brev från lokalfackligt aktiva och från fackliga internationalister. Jag vet därför att FIJ fyllde ett kunskaps- och informationsbehov.
Ingen marknadsföring
Jag gjorde inte någon speciell marknadsföring för Fackliga InternetJournalen. Helt enkelt beroende på att jag inte hann och att jag inte hade råd.
De första åren samlade jag e-postadresser till fackligt aktiva och skickade ut information om FIJ enligt detta register. Resultatet blev att LO reagerade med att betrakta informationen som spam. (Spam är kommersiella oönskade meddelanden. Saklig information om ideella ting är inte spam enligt lagstiftaren.) LO:s åtgärd gjorde att jag bara nådde dem i LO-huset som själva bett om FIJ, vilket var ett tiotal.
Sedan spamförbudet kom avstod jag från den typen av direktreklam i e-postlådor. Varje e-postmeddelande till prenumeranterna innehöll en utträdesmöjlighet och vid ett tillfälle gjorde jag ett utskick och uppmanade alla som inte ville ha e-postmedelanden från mig att klicka på min bifogade e-postadress.
Prenumerationsregistret innehöll således endast personer som själva ville ha FIJ-meddelanden i brevlådan.
När jag lade ner FIJ förstörde jag den adressförteckningen.
Utöver de nämnda åtgärderna meddelade jag, inför varje nummer, detta på LO-skolans RunoNets ”Forum” (en FirstClass-klient).
Lennart Wedin på LO såg dock till att detta inte blev möjligt. Lennart Wedin är gift med LO-ordföranden Vanja Lundby-Wedin och var anställd för att utveckla LO:s s.k. IT-skola.
Detta är i- och för sig en bagatell men visar att det inte var hjälp LO ville ge.
Nu kan det bero på att det är en person, inte längre aktiv inom fackföreningsrörelsen, som, på eget initiativ och endast genom ideellt arbete, ansvarade för webbplatsen.
Jag hade dock på olika sätt försökt att etablera samarbete med LO utan att lyckas.
Här är ett exempel på vad ett nummer kunde innehålla:
Nr 1. 05-01-07
FACKLIGA WEBBPLATSER
Vilken är världens bästa fackliga webbplats?
Fram till den 15 januari kan du rösta fram årets bästa fackliga webbplats!
Gå in på LabourStarts webbsida http://www.labourstart.org/lwsoty/
INSÄNDARE
Dackebygdens Fackförening svarar på FIJ:s kritik
”Hej!
Först vill jag tacka för att denna sidan finns på nätet. Den behövs
verkligen. Hittade den när jag sökte på "Dackebygdens Fackförening".
Där kunde jag läsa att ni kollat upp Facken på Internet och dess information angående stadgar, medlemsantal, avtal m.m.
Själv hade Dackebygdens Fackförening inte lagt ut stadgarna och medlemsantal. Självklart bör man tala om och informera så öppet som möjligt. Har nu ändrat så att dessa uppgifter finns redovisade på vår hemsida http://www.dackefacket.com .
Varför väljer då vissa att vara medlem i en fri fackförening? Ja det kan bero på att man tycker inte man fått hjälp av sitt förra fack eller att
fackklubben/ombudsmannen inte engagerat sig tillräckligt för sin medlem.
Vilket fack man tillhör tror jag inte spelar så stor roll utan det är vilka som leder den som betyder något. Det viktigaste är inte alltid resultatet
utan att någon bryr sig och försöker engagera sig i medlemmens problem var det månde vara. I Dackebygdens Fackförening står medlemmen i centrum. Det är det han/hon som bestämmer. Vid förhandlingar och dyl. så är ombudsmannen bara rådande. Det är alltid medlemmen som har sista ordet. Det kallar vi direkt demokrati.
Hoppas med dessa rader att ni fått mera klarhet angående Dackebygden
Fackförening
Mvh
Pär Carlgren
Ombudsman Dackebygdens Fackförening”
EU
Svenska kranförare får inte arbeta i Finland
Svenska kranförare får inte arbeta i Finland eftersom den svenska kranförarutbildningen håller alldeles för låg nivå. Det har Finlands högsta förvaltningsdomstol nyligen slagit fast i en dom som uppmärksammas i det nya numret av Arbetslivsinstitutets nyhetsbrev EU Arbetsrätt nr 3-4 2004, och som belyser vad debatten om den fria rörligheten för tjänster handlar om.
Läs mer http://www.arbetslivsinstitutet.se/euarb/04-3-4/
KULTUR
Filmen ”Fackklubb 459 - sista striden på Bagarn” finns på DVD
Fackklubb 459 är en berättelse om fackföreningsrörelsens vägvalssamförstånd eller kamp. Filmarna har i nästan ett år följt arbetarna vid Skogaholms och Schulstads bagerier i Stockholm. I centrum står fackklubbsordföranden Frances Tuuloskorpi som tillsammans med medlemmarna vid Skogaholmsklubben vunnit en rad fackliga segrar under de senaste 20 åren. Men nu pågår deras sista strid som klubb. Företagsledningen har bestämt sig. Fabriken ska bort. Men lyckas företaget sparka alla som de tänkt?
http://cgi.web.telia.com/~x6879/filmkatalog.php?id=541
Du kan beställa filmerna på:
http://www.glimz.net
http://www.cdon.com
http://www.discshop.se
http://www.dvd.se
http://www.filmmix.com
http://www.ginza.se
http://www.movieline.se
http://www.redplanet.nu
http://www.smultronstallet.com
ARBETSLIVSFORSKNING
Anställningsstöd leder till jobb
Anställningsstöd för långtidsarbetslösa har hjälpt de arbetslösa att hitta ett jobb snabbare än de annars skulle ha gjort. Det visar en ny IFAU-rapport.
Läs rapporten som pdf-fil (419 kb) ”2004:17 Anställningsstöd - en väg från arbetslöshet till arbete?”
http://www.ifau.se/swe/pdf2004/r04-17.pdf
IFAU är ett oberoende forskningsinstitut under Näringsdepartementet. IFAU studerar och sprider information om effekter av arbetsmarknadspolitik och utbildningssatsningar samt arbetsmarknadens funktionssätt.
http://www.ifau.se/
Ungdomsarbetslöshet har långvariga effekter
Ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fortsätter att vara arbetslösa i betydligt större utsträckning än andra under de följande tio åren. Detta visas i en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, ”Har ungdomsarbetslöshet långvariga effekter?”
Rapporten som pdf-fil (438 kB) http://www.ifau.se/swe/pdf2004/r04-13.pdf
Pensionsrättigheter ökar löneskillnaderna
I en ny rapport från FIEF finner Jan Selén och Ann-Charlotte Ståhlberg att löneskillnaderna ökar betydligt om man till kontantlönen lägger de förmåner som ingår i socialförsäkringssystemet och i olika avtalssystem. Detta utvidgade mått är mer relevant än lönen när incitamenten att arbeta eller att anställa är av intresse, eller för analys av välfärd mer generellt.
http://www.fief.se/current_research/index.html
ARBETSMILJÖ & HÄLSA
Utredare vill stärka företagshälsovården
En särskild lag för företagshälsovård ska införas och en särskild nämnd för området inrättas. Det föreslår företagshälsovårdsutredningen i ett betänkande. Läs mer
http://www.svensk.fhv.se/visa.asp?id=147
Hämta utredningen som pdf-fil från http://www.regeringen.se/sb/d/264/a/34689
Arbetstidens betydelse för hälsa undersöks
Försöket med arbetstidsförkortning, som syftar till att klargöra sambandet mellan arbetstidens längd och arbetstagarens hälsa, startar efter årsskiftet. Arbetslivsinstitutet har nu lagt fram sin projektplan för regeringen.
http://www.arbetslivsinstitutet.se/press/detaljerad.asp?relID=396
SKTFs medlemmar erbjuds hälsorådgivning på nätet
Från och med 3 januari får SKTFs 180 000 medlemmar tillgång till ett nytt individanpassat verktyg för hälsoanalys, feedback och hälsostöd via datorn. Målet är att ge medlemmarna stöd och motivation till en bättre hälsa.
http://www.sktf.se/media/pressm/2004/041228.asp
Ökade krav leder till ökad ohälsa
Karlstads universitet. Kraven i människors liv har blivit allt fler. Tempot, ansvaret och mängden arbete har ökat, både i och utanför arbetslivet. Detta leder i många fall till en ökad ohälsa. Värst drabbas kvinnorna. Det visar en ny studie från Karlstads universitet.
Läs mer http://www.kau.se/pressrum/pressmeddelande.lasso?artikel_id=3407
ALLMÄNT FACKLIGT
Fyra fackförbund blir ett?
Byggnadsarbetareförbundet, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas Förbund och Målareförbundet har tagit beslut om att utreda förutsättningarna för att bygga ett nytt gemensamt fackförbund.
Ett förslag om ett nytt fackförbund ska läggas fram sommaren 2006.
http://www.byggnads.se//byggnads/36032.cs
http://www.elektrikern-sef.com/04-09/s3_904.shtml
FACKLIGT GLOBALT
FFI:s kongress
Den 10 december avslutades FFI:s (Fria fackföreningsinternationalen) kongress i Miyazaki i Japan. Läs mer http://www.lotcobistand.org/news/506
http://www.icftu.org/
Kris i USA:s fack
Medlemsantalet inom den amerikanska fackföreningsrörelsen fortsätter att sjunka. Allt fler medlemmar kräver en omfattande rekonstruktion av både arbetsformer och organisation. Starkast röst kommer från det största förbundet ”The Service Employees International Union”, SEUI som bl a vill se ett kraftigt minskat antal förbund inom AFL-CIO från dagens 65 till kanske 15-20 förbund.
Det förespråkas också betydligt offensivare politik och aggressivare satsningar på rekryteringsarbetet ute på arbetsplatserna. Av de 65 medlemsförbunden svarar de 13 största för 74 % av AFL-CIOs totalt 13 miljoner medlemmar. De 52 minsta förbunden svarar tillsammans endast för resterande 26 %. Merparten av förbunden är därmed små utan större resurser att bedriva starka kampanjer.
http://www.unitetowin.org/
http://www.seiu.org/
http://www.aflcio.org/
Norskt företag sysslar med unionbusting
Vi inbillar oss att Norge är ett land med stark facklig tradition, ett land där fackliga rättigheter respekteras och där företagen inte ägnar sig åt förföljelse av fackligt aktiva.
Men ett norskt företag – Jotun A/S – uppträder annorlunda i Turkiet. Företaget har sparkat 50 anställda därför att de var fackligt anslutna.
Läs mer och sänd ett protestmeddelande till: http://www.labourstart.org/jotun
Världens arbetslöshet
1, 4 miljarder arbetare lever i fattigdom och tjänar mindre än två dollar om dagen och 185.9 millioner var arbetslösa 2003. Det säger The ILO World Employment Report 2004-2005 http://www.ilo.org/public/english/bureau/inf/pr/2004/54.htm
LÖNER
Lönestatistik
Inom den privata sektorn ökade lönerna för både arbetare och tjänstemän med 2,9 procent mellan oktober 2003 och oktober 2004. Löneökningen inom den statliga sektorn var 0,8 procent, för kommunerna 3,5 procent och för landstingen 3,4 procent
Lönerna http://www.scb.se/templates/pressinfo____114007.asp
Arbetskraftskostnaderna http://www.scb.se/templates/pressinfo____114096.asp
Rätt lön inom IT-branschen
Genom Lönebarometern på CS-Jobb kan du enkelt få reda på hur mycket folk tjänar i IT-branschen. Hittills har
27 000 IT-proffs anonymt lagt in uppgifter om sin lön.
Lägg in din lön på: http://csjobb2.idg.se/Lonebarometern.nsf/LonebarometernIntro
Lönespridningen ökar
Under 1990-talet ökade återigen lönespridningen på den svenska arbetsmarknaden. Störst är lönespridningen bland tjänstemän och inom privat sektor. Det visar den LO-undersökning som presenteras i rapporten ”Lönespridning – Arbetare och tjänstemän år 1970-2003”
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/883922ED33D6D817C1256F78...
(Se även historiken nedan för tio år sedan)
Betalar utländska företag högre löner än svenska företag?
I en ny rapport från FIEF finner Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall att lönen inte är högre i utlandsägda företag. Tvärtom finner forskarna att ett utländskt uppköp av ett svenskt företag tenderar till att leda till långsammare löneökningstakt än vad som skulle varit fallet om företaget stannat i svensk ägo.
Läs mer: http://www.fief.se/current_research/index.html
POLITIK OCH SAMHÄLLE
”Gemensam syn mot alkohol och droger i arbetslivet behövs”
Det anser folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson som i slutet av november träffade arbetsmarknadens parter för överläggningar om åtgärder för att minska skadeverkningar av alkohol och droger i arbetslivet.
Läs mer: http://www.regeringen.se/sb/d/4609/a/34446
Arbetsgivarna ska vara med och betala sjukpenning
Arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukpenningen för anställda som är helt sjukskrivna. På så sätt ska det bli mer lönsamt för arbetsgivarna att vidta åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna. Arbetsgivarna ska inte vara med och betala sjukpenning för anställda som riskerar en eller flera längre sjukperioder och därför fått ett högriskskydd. För att minska riskerna för arbetsgivarna ingår ett skydd som består av ett fribelopp på 12 000 kronor och ett högkostnadsskydd på 4 procent av lönesumman för året. Sjuklöneperioden kortas samtidigt ned till två veckor, och sjukpenningnivå blir åter 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2005.
Pressmeddelande http://www.riksdagen.se/debatt/pressmed/press.asp?ID=KICNIDCMRF
Riksdagsprotokoll http://www.riksdagen.se/debatt/200405/prot/46/
Rätt till tjänstledighet för att gå ned i arbetstid
Dir. 2004:156 Näringsdepartementet
Utredaren ska lämna ett lagförslag om partiell tjänstledighet för arbetstagare som vill gå ned i arbetstid. Dessutom ska utredaren analysera konsekvenserna av en sådan lag och överväga om den bör införas. http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=DIR_LST&%24%...
DOK&%24%7BSNHTML%7D=DIR_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=
26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=
DIR&%24%7BFREETEXT%7D=&RUB=&BET=%282004%3A156%29+&ORG=&UDAT=
Få arbetarbarn blir läkare
Det finns stora skillnader i social rekrytering mellan olika utbildningar i högskolan. På utbildningarna till läkare och arkitekt är den sociala snedrekryteringen störst, mindre än 10 procent av nybörjarna kommer från arbetarhem och mer än 50 procent kommer från högre tjänstemannahem.
http://www.scb.se/templates/pressinfo____112094.asp
Nya lagar och förordningar 2005
I skriften ”Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2005” beskriver regeringskansliet de viktigaste besluten som träder i kraft runt årsskiftet. Om inget annat uppges träder förändringarna i kraft den 1 januari 2005. http://www.regeringen.se/sb/d/4777/a/35777
FACKETS HISTORIA
Fackföreningsrörelsens historia de senaste hundra åren i tioårskliv.
1905 För hundra år sedan
Revolution i Ryssland. Revolutionen slås ner.
Verkstadsföreningen förkastar ett av arbetarna godkänt medlingsförslag. Metall går ut i strejk med ett par tusen medlemmar. Arbetsgivarna svarar med att lockouta 18 000 arbetare. Arbetarna vinner kampen efter fem månader.
Renhållningsarbetarna i Stockholm strejkar. De borgerliga tidningarna manar studenter att uppträda som strejkbrytare. Kravaller utbryter i Stockholm. Renhållningsarbetarna vinner striden och får föreningsrätt, tio timmars arbetsdag och höjda löner.
Föreningsrätten och kollektivavtal med minimilöner erkänns efter kamp från fackföreningsrörelsen.
Tvåhundra fackliga aktivister i Chicago bildar Industrial Workers of the World, IWW.
1915 För nittio år sedan
Ett fyrtiotal socialister från tolv länder samlas på en konferens i Zimmervald i Schweiz och sänder ut ett upprop mot kriget.
Regeringen tillsätter en utredning om arbetslöshetsförsäkring
Den 19 november avrättas agitatorn och sångdiktaren Joe Hill från Gävle. Avrättningen sker i Salt Lake City, Utah, USA.
1925 för åttio år sedan
Hjalmar Branting dör.
F. W. Thorsson dör
Storlockout
Lönekonflikt vid Stripa gruvfält.
1935 för sjuttio år sedan
Regeringen lägger förslag om folkpensionering och invaliditetsunderstöd
Lag om varseltid, d.v.s. att konfliktåtgärd måste meddelas sju dagar i förväg, antas av riksdagen.
Arbetsförmedlingar med vinstsyfte förbjuds.
Förordning om de statligt erkända arbetslöshetskassorna träder i kraft. Beklädnadsarbetarnas, sadelmakarnas-, tapetserarnas- och reseffektarbetarnas gemensamma, stenindustriarbetarnas, handelsanställdas, sko- och läderarbetarnas kassor antogs.
1945 för sextio år sedan
125 000 metallarbetare går ut i strejk
FN bildas
Fackliga Världsfederationen (The World Federation of Trade Unions) bildas med 53 länders landsorganisationer, däribland Sveriges.
”Arbetarrörelsens efterkrigsprogram” kommer ut.
Labour segrar i de brittiska valen.
Statarsystemet upphör enligt en lag som stiftats 1944.
Riksdagen bifaller förslag om ny semesterlag, d.v.s. 12 dagars semester.
1955 För femtio år sedan
Den allmänna obligatoriska sjukförsäkringen träder i kraft
American Federation of Labor, AFL, och Congress of Industrial Organizations, CIO, går samman.
I Handelsanställdas Förbund blir antalet kvinnliga medlemmar fler än de manliga.
1965 för fyrtio år sedan
Stockholms-Tidningen som ägs av LO kommer ut med sitt sista nummer
1975 för trettio år sedan
Strejker och demonstrationer mot Francoregimen i Spanien. 35 personer arresteras i Barcelona.
I Potasagruvan i Pamplona i Spanien stänger hundratalet gruvarbetare in sig i protest mot arbetsförhållandena och mot att företaget avskedat 2000 anställda.
En våg av strejker i Bolivias tennindustri som protest mot att landets president Hugo Bazer stoppat fyra radiostationer ägda av arbetare och präster.
Algotsledningen i Oporto stänger fabriken. Regeringen hotar med socialisering om inte fabriken öppnas. Algotsledningen ger sig och öppnar fabriken så att arbetet kan återupptas.
LO:s och TCO:s ledning uppmanar de svenska företagen i Sydafrika att sluta avtal med svarta fackföreningar.
LO säger nej till den statliga skatteutredningens förslag om en ytterligare höjning av arbetsgivaravgiften.
1500 skogsarbetare beslutar vid ett stormöte att gå i strejk om inte deras krav på månadslöner går igenom. Strejken utvidgas att omfatta 10 000 arbetare.
ASAB-städerskorna i Umeå som strejkat i en månad beslutar sig gå tillbaka till jobbet trots att de är missnöjda med förhandlingsresultatet. Två stäerskor som utpekats som strejkledare i Billingehus frias av Arbetsdomstolen men sju städerskor blir skadeståndsskyldiga till ASAB.
LO och TCO uppmanar landets alla frukt- och grönsakshandlare att endast importera amerikansk sallad och druvor som är örnmärkta, d.v.s. producerade hos odlare som har avtal med lantarbetarnas fackförbund.
De brittiska fackföreningarna protesterar mot labourregeringens förslag till pris- och skattehöjningar.
Socialisterna med Mario Soares vinner det portugisiska valet.
Flertalet hamnarbetare blir utan avtal de närmaste två åren sedan arbetsgivarparten vägrat skriva på avtal med Hamnarbetareförbundet.
Samtliga 24 skyddsombud och deras ersättare vid SJ i Västmanland beslutar att avsäga sig sina uppdrag därför att SJ besprutar banvallearna med ett preparat som enligt uppgift visat sig kunna framkalla cancer hos djur. Besprutningen stoppas i Stockholm och Västmanland. SJ:s besprutningståg stoppas av ett femtiotal personer mellan Ljusdal och Hudiksvall.
Vilda strejker vid ASEA i Norrköping, Alfa-Laval i Tumba, KF i Örebro, brandstationer i Göteborg, Malmö och Stockholm. Regeringen anser att vilda strejker kan försvåra Sveriges export och därmed sysselsättningen.
Generalstrejk i Argentina. Isabel Peron, Argentinas president, går med på landsorganisationens, CGT, lönekrav.
Den amerikanske fackföreningsledaren Jimmy Hoffa mördas, troligen av maffian.
En LO-kommitté kräver i en rapport om de multinationella företagen en långtgående och detaljerad kontroll över ”okontrollerad internationalism på storföretagens villkor”.
En LO-undersökning visar att åtta arbetare vid Nohabs verkstäder i Trollhättan har avlidit i bukcancer förorsakad av att de inandats asbestdamm. 22 SJ-arbetare har dött i asbestcancer meddelar LO-läkaren Anders Englund. Nio arbetare vid Stigens färgeri i Sandered utanför Borås har dött i cancer de senaste tretton åren.
Mellan 100 000 och 200 000 arbetare och tjänstemän i de spanska baskiska provinserna Guipuzcoa och Vixcaya inleder en generalstrejk. Svenska fackförbund beslutar att bojkotta alla spansk transport under tre dagar i protest mot att Francoregimen avrättat politiska motståndare.
10000-tals strejkande byggnadsarbetare som i ett dygn ockuperat parlamentet i Lissabon stormar premiärministerns residens. Premiärministern tvingas till eftergifter i lönetvisten och belägringen hävs.
1974 års semesterkommitté föreslår en ny semesterlag med en femte semestervecka 1977.
1985 för tjugo år sedan
Den brittiska kolgruvestrejken som pågått 356 dagar utan att kolgruvefacket fått löfte om att den statlig kolgruvekommittén lovat att inte lägga ner gruvor.
Tiotusentals arbetare inom den fackliga organisationen CGTP demonstrerar i Lissabon och andra portugisiska städer mot regeringens politik.
60 000 svarta arbetare strejkar för högre löner i Sydafrika.
Minst 18 svarta demonstranter dödas när polis öppnar eld.
Storkonflikt utbryter i Danmark och mer än 300 000 anställda berörs av strejker eller lockouter.
Ett trettiotal ASAB-städerskor vid Domnarvets Järnverk i Borlänge strejkar mot arbetsgivarens beslut att vidga städområdet på samma tid som tidigare trots att AD dömt dem att återgå till arbetet.
Nära 200 dagmammor i Lund går ut i vild strejk mot nytt lönesystem. Strejken sprider sig över hela landet.
20 000 statstjänstemän är uttagna till TCO-strejk. Staten svarar med lockout av 80 000 statstjänstemän. Efter tio dagar kommer parterna överens.
LO köper aktier i SE-banken för 100 miljoner kronor.
En kvarts miljon arbetare strejkar i Argentina i protest mot president Raol Alfonsins ekonomiska åtstramning.
Arbetarskyddsstyrelsen visar att 100 000 arbetare dagligen utsätts för höga halter av formaldehyd.
Landsorganisationen Cosatu bildas i Sydafrika. Organisationen är den största i landet med drygt en halv miljon svarta arbetare.
Sveriges största löntagarägda företag, Lesjöfors bruk i Värmland, begärs i konkurs 17 månader efter att de anställda köpt företaget av familjen De Geer.
1995 För tio år sedan
Handelstjänstemannaförbundets ordförande Lars Hellman avgår sedan det avslöjats att hans lön med förmåner uppgår till 86 000 kronor i månaden samt att han har ett pensionsavtal värt 8 miljoner kronor.
Det amerikanska företaget Toys R Us tvingas skriva kollektivavtal med Handelsanställdas förbund efter stridsåtgärder från den samlade fackföreningsrörelsen.
Vid Torslandaverken i Göteborg tecknar fackklubben och Volvo en överenskommelse om individuella pensionsförsäkringar för de 11000 anställda.
11000 kommunalarbetare och 500 kommunaltjänstemän går i strejk för högre löner. Strejken varar en månad och treårsavtalet innebär cirka 500 kronor mer i månaden för de anställda.
Fem miljoner offentliganställda i Frankrike går i strejk mot regeringens förslag att införa lönestopp.
En LO-utredning visar att inkomstklyftorna i det svenska samhället vidgats under perioden 1980-93.
Fackets historia på nätet
LO och TCO saknar webbplatser med samlad information om fackets historia.
SAC och syndikalismen http://www.sac.se/hist/
Arbetarrörelsens arkiv gav ut en skrift om Landsorganisationen 100 år. Men den är inte tillgänglig på nätet. http://www.arbarkiv.nu/tid_ah/ah_85_86.htm
Se även: World History Archives ”The retrospective history of the world's working class” http://www.hartford-hwp.com/archives/26/index.html
INTERNET OCH FACKET
Nyhetsbrevet Kolla Källan
Kollakällan-brevet innehåller nyheter och tips inom informationssökning, etik och källkritik samt upphovsrätt och PUL. Du blir också uppdaterad om nyheter på webbplatsen och kommande konferenser och seminarier inom temaområdet. Här nedan hittar du tidigare Kollakällanbrev, utlagda som pdf-filer. http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/kall_brevet.html
Gör en klubbtidning på nätet
Webnews är ett publiceringsverktyg på Internet som gör att flera redaktörer kan publicera material från olika datorer. Webbnews har också sökfunktioner som gör det möjligt att leta efter gamla artiklar. Under en månad kan klubben skapa en demoversion av sin tidning gratis via Webnews. http://webnews.textalk.com/se
IT I ARBETSLIVET
It-röra plågar användarna
Integrationen mellan olika programvaror är det största it-problemet i vården, enligt en ny undersökning från organisationen Users Award. Mobila vårdlösningar får också underbetyg.
http://www.usersaward.se/
http://nyteknik.se/art/38149
INTERNET
Internetmyndighet tror att alla har bredband
NIC-SE och II-stiftelsen ger ut en broschyr som innehåller information om .SE. Här kan du bl.a läsa om NIC-SE:s verksamhet, statistik, EU m.m.
Broschyren finns att hämta som pdf-fil men tar en djäkla tid att ladda ner för den som bara sitter med ett modem. För teknikerna på denna viktiga IT-organisation tycks modemproblemet inte existera.
Broschyren finns som pdf-fil (1,3 mB ) på http://www.nic.se/pdf/broschyr_NIC-SE.pdf
NIC-SE, Network Information Centre Sweden AB, är ett helägt dotterbolag till II-stiftelsen som sköter registreringen och ompekningar av domännamn under .se. http://www.nic.se
II-stiftelsen, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, bildades 1997 och ska verka för en god stabilitet i infrastrukturen för Internet i Sverige och främja Internetrelevant forskning, utbildning och undervisning. http://www.iis.se
Bandbreddstestet TPTEST
Bandbreddstestet TPTEST är i första hand avsett för anslutningar med en kapacitet högre än 100 kbit/s. Om du har ett vanligt telefonmodem eller ISDN som använder en kanal (64 kb
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Ett par synpunkter på FIJ
Tidningen Journalisten 25 februari 1999
”Då och då dyker det upp företeelser som döljer mer spännande saker än man först tror. Fackliga InternetJournalen är en sådan historia. Denna oberoende webbtidning – som skapats och utvecklats ideellt av frilansjournalisten Mario Matteoni – bjuder bl a på mer än 100 länkar till världen, statliga utredningar, telefonkatalogen och funderingar på vad en facklig databas på Internet skulle kunna ge.
Besök Fackliga InternetJournalen på www.internetjournalen.com
Dagens ETC 03-06-03
”Folkomröstningen om EMU närmar sig med stormsteg. Den 14 september ska alla säga sin mening om saken. Fram till dess kan det vara en god idé att sätta sig sig in i frågan ordentligt. Här på Dagens ETC finns ju redan EMU-centralen med artiklar, insändare, debatter samt nedladdningsbara pdf-er med massor av informartion.
Och nu har Mario Matteoni från Fackliga InternetJournalen gjort en bra sammanställning på länkar som kan hjälpa oss att ta ställning för eller emot. Vi presenterar den i dess helhet, den enda länk vi tog bort var den till vår egen EMU-central, eftersom denna länksamling också kommer att ligga där.”
----------------------------------------------------------------------------
Jobbet med FIJ blev för betungande. 2005 lade jag ner projektet. En och annan prenumerant sörjde men den etablerade fackföreningsrörelsen märkte det inte ens.
Jag inspirerade den norske facklige aktivisten Espen Löken att skriva ”Så samles vi på nettet” Tiden Norsk Forlag 2002.
Tyvärr förhöll sig fackföreningsrörelsen tämligen likgiltiga till böckerna.
1996 började jag ge ut Fackliga InternetJournalen, FIJ.
FIJ var ett allmänfackligt nyhetsbrev utan koppling till någon facklig organisation. Jag gav ut nyhetsbrevet på eget initiativ och helt ensam. Syftet var att ge allmän facklig information och samtidigt sprida kunskap om hur facket skulle kunna använda Internet. Jag tyckte nämligen att fackföreningsrörelsen var senfärdig med att använda Internet som ett kontaktmedel mellan fackligt aktiva i Sverige och internationellt och att de fackliga organisationerna inte såg Internets möjligheter som ett medel att utveckla den fackliga demokratiska processen. Jag ville ge exempel på vad Internet skulle kunna vara.
FIJ sändes ut till prenumeranterna via e-post och lades samtidigt ut på en webbplats.
Jag hade ett prenumerantregister som mest omfattande cirka 400 e-postadresser.
Tio uppdateringar per år
Fackliga InternetJournalen kom ut med tio nummer om året, under åren 1999- 2004. 2005 kom sex nummer ut. Totalt blev det 66 nummer som vardera, i genomsnitt, innehöll text motsvarade tio A-4sidor.
Besöksfrekvensen
Enligt min webbräknare var det 10-20 besökare om dagen på webbplatsen och cirka 60-70 då ett nytt nummer lagts ut.
Innehållet
I varje nummer presenterades ett hundratal nya länkar till aktuella webbplatser med innehåll av fackligt intresse:
Forskningsrapporter, nya fackliga webbplatser, ett urval av den gångna månadens fackliga nyheter, aktuella riksdagsbeslut, facklig debatt, globala utblickar, nyheter på arbetsmiljöområdet m.m.
Fackföreningsrörelsens historia, kommentarer till aktuella händelser, Internettips, semestertips, kultursidor på nätet, kul webbplatser utan facklig anknytning var andra återkommande inslag.
Varje länk inleddes med en kort sammanfattning av innehållet på respektive webbplats. Användaren kunde alltså, genom ett musklick, alltid nå källan till informationen.
Stående inslag
Här fanns också, som stående inslag,
• en facklig Internetskola,
• en länkportal till arbetsmiljöresurser ordnade efter arbetsmiljöproblem och efter arbetsmiljöresurser
• länkar till fackliga webbplatser över hela världen,
• länkar till fackliga organisationer i Sverige inom LO, TCO, SACO, SAC och fristående förbund
• en sida med länkar till fackliga resurser
• och en sida med länkar till fackliga tidskrifter på nätet
Aktuella och ständigt uppdaterade länkar till det internationella LabourStart var ett annat inslag på Fackliga interntjournalens webbplats.
Under ett par år medverkade frilansjournalisten Dick Emanuelsson med färska direktrapporter från Latinamerika. Han fick inget arvode för sina artiklar.
Arkiv
Gamla nummer arkiverades och dess innehåll var tillgängligt från hemsidan. På så sätt skapades efterhand en facklig krönika.
En kunskapsresurs
Genom sin regelbundna uppdatering och överblick över hela det fackliga fältet samt oberoende från organisationer och partier var webbplatsen unik i Sverige.
FIJ ville vara och var en kunskapsresurs på nätet för fackligt aktiva.
Jag har som redaktör strävat efter mångsidighet, saklighet och balans i sann folkbildaranda.
Kostnader
FIJ var helt gratis för användaren och gavs ut utan bidrag från något håll. Utgivningen belastade varken fackets medlemsavgifter, företagens reklambudgetar eller samhällsresurser eftersom jag betalade alla kostnader ur egen ficka och utförde allt förekommande arbete utan ersättning. FIJ var reklamfri.
Däremot hade jag givetvis kostnader för utgivningen. Serverplats, domännamn, uppkopplingstid, uppdatering av program m.m. var inte gratis. Dessa kostnader uppgick till cirka 2000 kronor per år. Kostnader som jag själv stod för.
Arbete
Därtill kom att varje nummer av FIJ krävde cirka 40 timmars arbete.
Arbetet bestod regelbundet av att
• samla aktuell facklig information och webblänkar
• redigera dessa till en informativ webbsida med texter och fungerande länkar
• lägga ut sidan på webben (har använt programmen Dreamweawer och Fetch)
• uppdatera övrig information på webbplatsen
• skicka ut e-postmeddelande till prenumeranterna
• administrera prenumerationsregistret (nya prenumeranter, adressändringar, avsägelser, m.m.)
Utöver detta gjorde jag samtliga logotyper, webbplatsens formgivning och uppläggning av de stående inslagen.
Ingen lysande affär för undertecknad alltså som inte hade någon regelbunden stadig inkomst utan arbetade som frilansjournalist. Fackliga InternetJournalen var ett verkligt lågbudgetprojekt jämfört med de enorma summor som fackföreningsrörelsen under samma år satsat på diverse IT-experiment och på dubiösa konsultarvoden.
Ingen hjälp från fackföreningsrörelsen
Vid några tillfällen, när det krisat (t.ex. då platsen stängts av på grund av att jag inte kunnat betala domännamnsavgiften) försökte jag få ett litet stöd från fackliga organisationer men intresset från LO- och TCO-förbunden samt landsorganisationerna var lika med noll. Jag sände ut ett brev till samtliga fackförbund inom LO och TCO och bad om stöd. De svarade inte ens på breven. Undantag var Metall som tackade nej.
Fackförbundspressen skrev inte en rad om FIJ, bortsett från TCO-tidningen vid ett tillfälle och Journalisten som bidrog med en notis.
Det som uppmuntrat mig är vänliga brev från lokalfackligt aktiva och från fackliga internationalister. Jag vet därför att FIJ fyllde ett kunskaps- och informationsbehov.
Ingen marknadsföring
Jag gjorde inte någon speciell marknadsföring för Fackliga InternetJournalen. Helt enkelt beroende på att jag inte hann och att jag inte hade råd.
De första åren samlade jag e-postadresser till fackligt aktiva och skickade ut information om FIJ enligt detta register. Resultatet blev att LO reagerade med att betrakta informationen som spam. (Spam är kommersiella oönskade meddelanden. Saklig information om ideella ting är inte spam enligt lagstiftaren.) LO:s åtgärd gjorde att jag bara nådde dem i LO-huset som själva bett om FIJ, vilket var ett tiotal.
Sedan spamförbudet kom avstod jag från den typen av direktreklam i e-postlådor. Varje e-postmeddelande till prenumeranterna innehöll en utträdesmöjlighet och vid ett tillfälle gjorde jag ett utskick och uppmanade alla som inte ville ha e-postmedelanden från mig att klicka på min bifogade e-postadress.
Prenumerationsregistret innehöll således endast personer som själva ville ha FIJ-meddelanden i brevlådan.
När jag lade ner FIJ förstörde jag den adressförteckningen.
Utöver de nämnda åtgärderna meddelade jag, inför varje nummer, detta på LO-skolans RunoNets ”Forum” (en FirstClass-klient).
Lennart Wedin på LO såg dock till att detta inte blev möjligt. Lennart Wedin är gift med LO-ordföranden Vanja Lundby-Wedin och var anställd för att utveckla LO:s s.k. IT-skola.
Detta är i- och för sig en bagatell men visar att det inte var hjälp LO ville ge.
Nu kan det bero på att det är en person, inte längre aktiv inom fackföreningsrörelsen, som, på eget initiativ och endast genom ideellt arbete, ansvarade för webbplatsen.
Jag hade dock på olika sätt försökt att etablera samarbete med LO utan att lyckas.
Här är ett exempel på vad ett nummer kunde innehålla:
Nr 1. 05-01-07
FACKLIGA WEBBPLATSER
Vilken är världens bästa fackliga webbplats?
Fram till den 15 januari kan du rösta fram årets bästa fackliga webbplats!
Gå in på LabourStarts webbsida http://www.labourstart.org/lwsoty/
INSÄNDARE
Dackebygdens Fackförening svarar på FIJ:s kritik
”Hej!
Först vill jag tacka för att denna sidan finns på nätet. Den behövs
verkligen. Hittade den när jag sökte på "Dackebygdens Fackförening".
Där kunde jag läsa att ni kollat upp Facken på Internet och dess information angående stadgar, medlemsantal, avtal m.m.
Själv hade Dackebygdens Fackförening inte lagt ut stadgarna och medlemsantal. Självklart bör man tala om och informera så öppet som möjligt. Har nu ändrat så att dessa uppgifter finns redovisade på vår hemsida http://www.dackefacket.com .
Varför väljer då vissa att vara medlem i en fri fackförening? Ja det kan bero på att man tycker inte man fått hjälp av sitt förra fack eller att
fackklubben/ombudsmannen inte engagerat sig tillräckligt för sin medlem.
Vilket fack man tillhör tror jag inte spelar så stor roll utan det är vilka som leder den som betyder något. Det viktigaste är inte alltid resultatet
utan att någon bryr sig och försöker engagera sig i medlemmens problem var det månde vara. I Dackebygdens Fackförening står medlemmen i centrum. Det är det han/hon som bestämmer. Vid förhandlingar och dyl. så är ombudsmannen bara rådande. Det är alltid medlemmen som har sista ordet. Det kallar vi direkt demokrati.
Hoppas med dessa rader att ni fått mera klarhet angående Dackebygden
Fackförening
Mvh
Pär Carlgren
Ombudsman Dackebygdens Fackförening”
EU
Svenska kranförare får inte arbeta i Finland
Svenska kranförare får inte arbeta i Finland eftersom den svenska kranförarutbildningen håller alldeles för låg nivå. Det har Finlands högsta förvaltningsdomstol nyligen slagit fast i en dom som uppmärksammas i det nya numret av Arbetslivsinstitutets nyhetsbrev EU Arbetsrätt nr 3-4 2004, och som belyser vad debatten om den fria rörligheten för tjänster handlar om.
Läs mer http://www.arbetslivsinstitutet.se/euarb/04-3-4/
KULTUR
Filmen ”Fackklubb 459 - sista striden på Bagarn” finns på DVD
Fackklubb 459 är en berättelse om fackföreningsrörelsens vägvalssamförstånd eller kamp. Filmarna har i nästan ett år följt arbetarna vid Skogaholms och Schulstads bagerier i Stockholm. I centrum står fackklubbsordföranden Frances Tuuloskorpi som tillsammans med medlemmarna vid Skogaholmsklubben vunnit en rad fackliga segrar under de senaste 20 åren. Men nu pågår deras sista strid som klubb. Företagsledningen har bestämt sig. Fabriken ska bort. Men lyckas företaget sparka alla som de tänkt?
http://cgi.web.telia.com/~x6879/filmkatalog.php?id=541
Du kan beställa filmerna på:
http://www.glimz.net
http://www.cdon.com
http://www.discshop.se
http://www.dvd.se
http://www.filmmix.com
http://www.ginza.se
http://www.movieline.se
http://www.redplanet.nu
http://www.smultronstallet.com
ARBETSLIVSFORSKNING
Anställningsstöd leder till jobb
Anställningsstöd för långtidsarbetslösa har hjälpt de arbetslösa att hitta ett jobb snabbare än de annars skulle ha gjort. Det visar en ny IFAU-rapport.
Läs rapporten som pdf-fil (419 kb) ”2004:17 Anställningsstöd - en väg från arbetslöshet till arbete?”
http://www.ifau.se/swe/pdf2004/r04-17.pdf
IFAU är ett oberoende forskningsinstitut under Näringsdepartementet. IFAU studerar och sprider information om effekter av arbetsmarknadspolitik och utbildningssatsningar samt arbetsmarknadens funktionssätt.
http://www.ifau.se/
Ungdomsarbetslöshet har långvariga effekter
Ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fortsätter att vara arbetslösa i betydligt större utsträckning än andra under de följande tio åren. Detta visas i en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, ”Har ungdomsarbetslöshet långvariga effekter?”
Rapporten som pdf-fil (438 kB) http://www.ifau.se/swe/pdf2004/r04-13.pdf
Pensionsrättigheter ökar löneskillnaderna
I en ny rapport från FIEF finner Jan Selén och Ann-Charlotte Ståhlberg att löneskillnaderna ökar betydligt om man till kontantlönen lägger de förmåner som ingår i socialförsäkringssystemet och i olika avtalssystem. Detta utvidgade mått är mer relevant än lönen när incitamenten att arbeta eller att anställa är av intresse, eller för analys av välfärd mer generellt.
http://www.fief.se/current_research/index.html
ARBETSMILJÖ & HÄLSA
Utredare vill stärka företagshälsovården
En särskild lag för företagshälsovård ska införas och en särskild nämnd för området inrättas. Det föreslår företagshälsovårdsutredningen i ett betänkande. Läs mer
http://www.svensk.fhv.se/visa.asp?id=147
Hämta utredningen som pdf-fil från http://www.regeringen.se/sb/d/264/a/34689
Arbetstidens betydelse för hälsa undersöks
Försöket med arbetstidsförkortning, som syftar till att klargöra sambandet mellan arbetstidens längd och arbetstagarens hälsa, startar efter årsskiftet. Arbetslivsinstitutet har nu lagt fram sin projektplan för regeringen.
http://www.arbetslivsinstitutet.se/press/detaljerad.asp?relID=396
SKTFs medlemmar erbjuds hälsorådgivning på nätet
Från och med 3 januari får SKTFs 180 000 medlemmar tillgång till ett nytt individanpassat verktyg för hälsoanalys, feedback och hälsostöd via datorn. Målet är att ge medlemmarna stöd och motivation till en bättre hälsa.
http://www.sktf.se/media/pressm/2004/041228.asp
Ökade krav leder till ökad ohälsa
Karlstads universitet. Kraven i människors liv har blivit allt fler. Tempot, ansvaret och mängden arbete har ökat, både i och utanför arbetslivet. Detta leder i många fall till en ökad ohälsa. Värst drabbas kvinnorna. Det visar en ny studie från Karlstads universitet.
Läs mer http://www.kau.se/pressrum/pressmeddelande.lasso?artikel_id=3407
ALLMÄNT FACKLIGT
Fyra fackförbund blir ett?
Byggnadsarbetareförbundet, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas Förbund och Målareförbundet har tagit beslut om att utreda förutsättningarna för att bygga ett nytt gemensamt fackförbund.
Ett förslag om ett nytt fackförbund ska läggas fram sommaren 2006.
http://www.byggnads.se//byggnads/36032.cs
http://www.elektrikern-sef.com/04-09/s3_904.shtml
FACKLIGT GLOBALT
FFI:s kongress
Den 10 december avslutades FFI:s (Fria fackföreningsinternationalen) kongress i Miyazaki i Japan. Läs mer http://www.lotcobistand.org/news/506
http://www.icftu.org/
Kris i USA:s fack
Medlemsantalet inom den amerikanska fackföreningsrörelsen fortsätter att sjunka. Allt fler medlemmar kräver en omfattande rekonstruktion av både arbetsformer och organisation. Starkast röst kommer från det största förbundet ”The Service Employees International Union”, SEUI som bl a vill se ett kraftigt minskat antal förbund inom AFL-CIO från dagens 65 till kanske 15-20 förbund.
Det förespråkas också betydligt offensivare politik och aggressivare satsningar på rekryteringsarbetet ute på arbetsplatserna. Av de 65 medlemsförbunden svarar de 13 största för 74 % av AFL-CIOs totalt 13 miljoner medlemmar. De 52 minsta förbunden svarar tillsammans endast för resterande 26 %. Merparten av förbunden är därmed små utan större resurser att bedriva starka kampanjer.
http://www.unitetowin.org/
http://www.seiu.org/
http://www.aflcio.org/
Norskt företag sysslar med unionbusting
Vi inbillar oss att Norge är ett land med stark facklig tradition, ett land där fackliga rättigheter respekteras och där företagen inte ägnar sig åt förföljelse av fackligt aktiva.
Men ett norskt företag – Jotun A/S – uppträder annorlunda i Turkiet. Företaget har sparkat 50 anställda därför att de var fackligt anslutna.
Läs mer och sänd ett protestmeddelande till: http://www.labourstart.org/jotun
Världens arbetslöshet
1, 4 miljarder arbetare lever i fattigdom och tjänar mindre än två dollar om dagen och 185.9 millioner var arbetslösa 2003. Det säger The ILO World Employment Report 2004-2005 http://www.ilo.org/public/english/bureau/inf/pr/2004/54.htm
LÖNER
Lönestatistik
Inom den privata sektorn ökade lönerna för både arbetare och tjänstemän med 2,9 procent mellan oktober 2003 och oktober 2004. Löneökningen inom den statliga sektorn var 0,8 procent, för kommunerna 3,5 procent och för landstingen 3,4 procent
Lönerna http://www.scb.se/templates/pressinfo____114007.asp
Arbetskraftskostnaderna http://www.scb.se/templates/pressinfo____114096.asp
Rätt lön inom IT-branschen
Genom Lönebarometern på CS-Jobb kan du enkelt få reda på hur mycket folk tjänar i IT-branschen. Hittills har
27 000 IT-proffs anonymt lagt in uppgifter om sin lön.
Lägg in din lön på: http://csjobb2.idg.se/Lonebarometern.nsf/LonebarometernIntro
Lönespridningen ökar
Under 1990-talet ökade återigen lönespridningen på den svenska arbetsmarknaden. Störst är lönespridningen bland tjänstemän och inom privat sektor. Det visar den LO-undersökning som presenteras i rapporten ”Lönespridning – Arbetare och tjänstemän år 1970-2003”
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/883922ED33D6D817C1256F78...
(Se även historiken nedan för tio år sedan)
Betalar utländska företag högre löner än svenska företag?
I en ny rapport från FIEF finner Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall att lönen inte är högre i utlandsägda företag. Tvärtom finner forskarna att ett utländskt uppköp av ett svenskt företag tenderar till att leda till långsammare löneökningstakt än vad som skulle varit fallet om företaget stannat i svensk ägo.
Läs mer: http://www.fief.se/current_research/index.html
POLITIK OCH SAMHÄLLE
”Gemensam syn mot alkohol och droger i arbetslivet behövs”
Det anser folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson som i slutet av november träffade arbetsmarknadens parter för överläggningar om åtgärder för att minska skadeverkningar av alkohol och droger i arbetslivet.
Läs mer: http://www.regeringen.se/sb/d/4609/a/34446
Arbetsgivarna ska vara med och betala sjukpenning
Arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukpenningen för anställda som är helt sjukskrivna. På så sätt ska det bli mer lönsamt för arbetsgivarna att vidta åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna. Arbetsgivarna ska inte vara med och betala sjukpenning för anställda som riskerar en eller flera längre sjukperioder och därför fått ett högriskskydd. För att minska riskerna för arbetsgivarna ingår ett skydd som består av ett fribelopp på 12 000 kronor och ett högkostnadsskydd på 4 procent av lönesumman för året. Sjuklöneperioden kortas samtidigt ned till två veckor, och sjukpenningnivå blir åter 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2005.
Pressmeddelande http://www.riksdagen.se/debatt/pressmed/press.asp?ID=KICNIDCMRF
Riksdagsprotokoll http://www.riksdagen.se/debatt/200405/prot/46/
Rätt till tjänstledighet för att gå ned i arbetstid
Dir. 2004:156 Näringsdepartementet
Utredaren ska lämna ett lagförslag om partiell tjänstledighet för arbetstagare som vill gå ned i arbetstid. Dessutom ska utredaren analysera konsekvenserna av en sådan lag och överväga om den bör införas. http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=DIR_LST&%24%...
DOK&%24%7BSNHTML%7D=DIR_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=
26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=
DIR&%24%7BFREETEXT%7D=&RUB=&BET=%282004%3A156%29+&ORG=&UDAT=
Få arbetarbarn blir läkare
Det finns stora skillnader i social rekrytering mellan olika utbildningar i högskolan. På utbildningarna till läkare och arkitekt är den sociala snedrekryteringen störst, mindre än 10 procent av nybörjarna kommer från arbetarhem och mer än 50 procent kommer från högre tjänstemannahem.
http://www.scb.se/templates/pressinfo____112094.asp
Nya lagar och förordningar 2005
I skriften ”Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2005” beskriver regeringskansliet de viktigaste besluten som träder i kraft runt årsskiftet. Om inget annat uppges träder förändringarna i kraft den 1 januari 2005. http://www.regeringen.se/sb/d/4777/a/35777
FACKETS HISTORIA
Fackföreningsrörelsens historia de senaste hundra åren i tioårskliv.
1905 För hundra år sedan
Revolution i Ryssland. Revolutionen slås ner.
Verkstadsföreningen förkastar ett av arbetarna godkänt medlingsförslag. Metall går ut i strejk med ett par tusen medlemmar. Arbetsgivarna svarar med att lockouta 18 000 arbetare. Arbetarna vinner kampen efter fem månader.
Renhållningsarbetarna i Stockholm strejkar. De borgerliga tidningarna manar studenter att uppträda som strejkbrytare. Kravaller utbryter i Stockholm. Renhållningsarbetarna vinner striden och får föreningsrätt, tio timmars arbetsdag och höjda löner.
Föreningsrätten och kollektivavtal med minimilöner erkänns efter kamp från fackföreningsrörelsen.
Tvåhundra fackliga aktivister i Chicago bildar Industrial Workers of the World, IWW.
1915 För nittio år sedan
Ett fyrtiotal socialister från tolv länder samlas på en konferens i Zimmervald i Schweiz och sänder ut ett upprop mot kriget.
Regeringen tillsätter en utredning om arbetslöshetsförsäkring
Den 19 november avrättas agitatorn och sångdiktaren Joe Hill från Gävle. Avrättningen sker i Salt Lake City, Utah, USA.
1925 för åttio år sedan
Hjalmar Branting dör.
F. W. Thorsson dör
Storlockout
Lönekonflikt vid Stripa gruvfält.
1935 för sjuttio år sedan
Regeringen lägger förslag om folkpensionering och invaliditetsunderstöd
Lag om varseltid, d.v.s. att konfliktåtgärd måste meddelas sju dagar i förväg, antas av riksdagen.
Arbetsförmedlingar med vinstsyfte förbjuds.
Förordning om de statligt erkända arbetslöshetskassorna träder i kraft. Beklädnadsarbetarnas, sadelmakarnas-, tapetserarnas- och reseffektarbetarnas gemensamma, stenindustriarbetarnas, handelsanställdas, sko- och läderarbetarnas kassor antogs.
1945 för sextio år sedan
125 000 metallarbetare går ut i strejk
FN bildas
Fackliga Världsfederationen (The World Federation of Trade Unions) bildas med 53 länders landsorganisationer, däribland Sveriges.
”Arbetarrörelsens efterkrigsprogram” kommer ut.
Labour segrar i de brittiska valen.
Statarsystemet upphör enligt en lag som stiftats 1944.
Riksdagen bifaller förslag om ny semesterlag, d.v.s. 12 dagars semester.
1955 För femtio år sedan
Den allmänna obligatoriska sjukförsäkringen träder i kraft
American Federation of Labor, AFL, och Congress of Industrial Organizations, CIO, går samman.
I Handelsanställdas Förbund blir antalet kvinnliga medlemmar fler än de manliga.
1965 för fyrtio år sedan
Stockholms-Tidningen som ägs av LO kommer ut med sitt sista nummer
1975 för trettio år sedan
Strejker och demonstrationer mot Francoregimen i Spanien. 35 personer arresteras i Barcelona.
I Potasagruvan i Pamplona i Spanien stänger hundratalet gruvarbetare in sig i protest mot arbetsförhållandena och mot att företaget avskedat 2000 anställda.
En våg av strejker i Bolivias tennindustri som protest mot att landets president Hugo Bazer stoppat fyra radiostationer ägda av arbetare och präster.
Algotsledningen i Oporto stänger fabriken. Regeringen hotar med socialisering om inte fabriken öppnas. Algotsledningen ger sig och öppnar fabriken så att arbetet kan återupptas.
LO:s och TCO:s ledning uppmanar de svenska företagen i Sydafrika att sluta avtal med svarta fackföreningar.
LO säger nej till den statliga skatteutredningens förslag om en ytterligare höjning av arbetsgivaravgiften.
1500 skogsarbetare beslutar vid ett stormöte att gå i strejk om inte deras krav på månadslöner går igenom. Strejken utvidgas att omfatta 10 000 arbetare.
ASAB-städerskorna i Umeå som strejkat i en månad beslutar sig gå tillbaka till jobbet trots att de är missnöjda med förhandlingsresultatet. Två stäerskor som utpekats som strejkledare i Billingehus frias av Arbetsdomstolen men sju städerskor blir skadeståndsskyldiga till ASAB.
LO och TCO uppmanar landets alla frukt- och grönsakshandlare att endast importera amerikansk sallad och druvor som är örnmärkta, d.v.s. producerade hos odlare som har avtal med lantarbetarnas fackförbund.
De brittiska fackföreningarna protesterar mot labourregeringens förslag till pris- och skattehöjningar.
Socialisterna med Mario Soares vinner det portugisiska valet.
Flertalet hamnarbetare blir utan avtal de närmaste två åren sedan arbetsgivarparten vägrat skriva på avtal med Hamnarbetareförbundet.
Samtliga 24 skyddsombud och deras ersättare vid SJ i Västmanland beslutar att avsäga sig sina uppdrag därför att SJ besprutar banvallearna med ett preparat som enligt uppgift visat sig kunna framkalla cancer hos djur. Besprutningen stoppas i Stockholm och Västmanland. SJ:s besprutningståg stoppas av ett femtiotal personer mellan Ljusdal och Hudiksvall.
Vilda strejker vid ASEA i Norrköping, Alfa-Laval i Tumba, KF i Örebro, brandstationer i Göteborg, Malmö och Stockholm. Regeringen anser att vilda strejker kan försvåra Sveriges export och därmed sysselsättningen.
Generalstrejk i Argentina. Isabel Peron, Argentinas president, går med på landsorganisationens, CGT, lönekrav.
Den amerikanske fackföreningsledaren Jimmy Hoffa mördas, troligen av maffian.
En LO-kommitté kräver i en rapport om de multinationella företagen en långtgående och detaljerad kontroll över ”okontrollerad internationalism på storföretagens villkor”.
En LO-undersökning visar att åtta arbetare vid Nohabs verkstäder i Trollhättan har avlidit i bukcancer förorsakad av att de inandats asbestdamm. 22 SJ-arbetare har dött i asbestcancer meddelar LO-läkaren Anders Englund. Nio arbetare vid Stigens färgeri i Sandered utanför Borås har dött i cancer de senaste tretton åren.
Mellan 100 000 och 200 000 arbetare och tjänstemän i de spanska baskiska provinserna Guipuzcoa och Vixcaya inleder en generalstrejk. Svenska fackförbund beslutar att bojkotta alla spansk transport under tre dagar i protest mot att Francoregimen avrättat politiska motståndare.
10000-tals strejkande byggnadsarbetare som i ett dygn ockuperat parlamentet i Lissabon stormar premiärministerns residens. Premiärministern tvingas till eftergifter i lönetvisten och belägringen hävs.
1974 års semesterkommitté föreslår en ny semesterlag med en femte semestervecka 1977.
1985 för tjugo år sedan
Den brittiska kolgruvestrejken som pågått 356 dagar utan att kolgruvefacket fått löfte om att den statlig kolgruvekommittén lovat att inte lägga ner gruvor.
Tiotusentals arbetare inom den fackliga organisationen CGTP demonstrerar i Lissabon och andra portugisiska städer mot regeringens politik.
60 000 svarta arbetare strejkar för högre löner i Sydafrika.
Minst 18 svarta demonstranter dödas när polis öppnar eld.
Storkonflikt utbryter i Danmark och mer än 300 000 anställda berörs av strejker eller lockouter.
Ett trettiotal ASAB-städerskor vid Domnarvets Järnverk i Borlänge strejkar mot arbetsgivarens beslut att vidga städområdet på samma tid som tidigare trots att AD dömt dem att återgå till arbetet.
Nära 200 dagmammor i Lund går ut i vild strejk mot nytt lönesystem. Strejken sprider sig över hela landet.
20 000 statstjänstemän är uttagna till TCO-strejk. Staten svarar med lockout av 80 000 statstjänstemän. Efter tio dagar kommer parterna överens.
LO köper aktier i SE-banken för 100 miljoner kronor.
En kvarts miljon arbetare strejkar i Argentina i protest mot president Raol Alfonsins ekonomiska åtstramning.
Arbetarskyddsstyrelsen visar att 100 000 arbetare dagligen utsätts för höga halter av formaldehyd.
Landsorganisationen Cosatu bildas i Sydafrika. Organisationen är den största i landet med drygt en halv miljon svarta arbetare.
Sveriges största löntagarägda företag, Lesjöfors bruk i Värmland, begärs i konkurs 17 månader efter att de anställda köpt företaget av familjen De Geer.
1995 För tio år sedan
Handelstjänstemannaförbundets ordförande Lars Hellman avgår sedan det avslöjats att hans lön med förmåner uppgår till 86 000 kronor i månaden samt att han har ett pensionsavtal värt 8 miljoner kronor.
Det amerikanska företaget Toys R Us tvingas skriva kollektivavtal med Handelsanställdas förbund efter stridsåtgärder från den samlade fackföreningsrörelsen.
Vid Torslandaverken i Göteborg tecknar fackklubben och Volvo en överenskommelse om individuella pensionsförsäkringar för de 11000 anställda.
11000 kommunalarbetare och 500 kommunaltjänstemän går i strejk för högre löner. Strejken varar en månad och treårsavtalet innebär cirka 500 kronor mer i månaden för de anställda.
Fem miljoner offentliganställda i Frankrike går i strejk mot regeringens förslag att införa lönestopp.
En LO-utredning visar att inkomstklyftorna i det svenska samhället vidgats under perioden 1980-93.
Fackets historia på nätet
LO och TCO saknar webbplatser med samlad information om fackets historia.
SAC och syndikalismen http://www.sac.se/hist/
Arbetarrörelsens arkiv gav ut en skrift om Landsorganisationen 100 år. Men den är inte tillgänglig på nätet. http://www.arbarkiv.nu/tid_ah/ah_85_86.htm
Se även: World History Archives ”The retrospective history of the world's working class” http://www.hartford-hwp.com/archives/26/index.html
INTERNET OCH FACKET
Nyhetsbrevet Kolla Källan
Kollakällan-brevet innehåller nyheter och tips inom informationssökning, etik och källkritik samt upphovsrätt och PUL. Du blir också uppdaterad om nyheter på webbplatsen och kommande konferenser och seminarier inom temaområdet. Här nedan hittar du tidigare Kollakällanbrev, utlagda som pdf-filer. http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/kall_brevet.html
Gör en klubbtidning på nätet
Webnews är ett publiceringsverktyg på Internet som gör att flera redaktörer kan publicera material från olika datorer. Webbnews har också sökfunktioner som gör det möjligt att leta efter gamla artiklar. Under en månad kan klubben skapa en demoversion av sin tidning gratis via Webnews. http://webnews.textalk.com/se
IT I ARBETSLIVET
It-röra plågar användarna
Integrationen mellan olika programvaror är det största it-problemet i vården, enligt en ny undersökning från organisationen Users Award. Mobila vårdlösningar får också underbetyg.
http://www.usersaward.se/
http://nyteknik.se/art/38149
INTERNET
Internetmyndighet tror att alla har bredband
NIC-SE och II-stiftelsen ger ut en broschyr som innehåller information om .SE. Här kan du bl.a läsa om NIC-SE:s verksamhet, statistik, EU m.m.
Broschyren finns att hämta som pdf-fil men tar en djäkla tid att ladda ner för den som bara sitter med ett modem. För teknikerna på denna viktiga IT-organisation tycks modemproblemet inte existera.
Broschyren finns som pdf-fil (1,3 mB ) på http://www.nic.se/pdf/broschyr_NIC-SE.pdf
NIC-SE, Network Information Centre Sweden AB, är ett helägt dotterbolag till II-stiftelsen som sköter registreringen och ompekningar av domännamn under .se. http://www.nic.se
II-stiftelsen, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, bildades 1997 och ska verka för en god stabilitet i infrastrukturen för Internet i Sverige och främja Internetrelevant forskning, utbildning och undervisning. http://www.iis.se
Bandbreddstestet TPTEST
Bandbreddstestet TPTEST är i första hand avsett för anslutningar med en kapacitet högre än 100 kbit/s. Om du har ett vanligt telefonmodem eller ISDN som använder en kanal (64 kb
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Ett par synpunkter på FIJ
Tidningen Journalisten 25 februari 1999
”Då och då dyker det upp företeelser som döljer mer spännande saker än man först tror. Fackliga InternetJournalen är en sådan historia. Denna oberoende webbtidning – som skapats och utvecklats ideellt av frilansjournalisten Mario Matteoni – bjuder bl a på mer än 100 länkar till världen, statliga utredningar, telefonkatalogen och funderingar på vad en facklig databas på Internet skulle kunna ge.
Besök Fackliga InternetJournalen på www.internetjournalen.com
Dagens ETC 03-06-03
”Folkomröstningen om EMU närmar sig med stormsteg. Den 14 september ska alla säga sin mening om saken. Fram till dess kan det vara en god idé att sätta sig sig in i frågan ordentligt. Här på Dagens ETC finns ju redan EMU-centralen med artiklar, insändare, debatter samt nedladdningsbara pdf-er med massor av informartion.
Och nu har Mario Matteoni från Fackliga InternetJournalen gjort en bra sammanställning på länkar som kan hjälpa oss att ta ställning för eller emot. Vi presenterar den i dess helhet, den enda länk vi tog bort var den till vår egen EMU-central, eftersom denna länksamling också kommer att ligga där.”
----------------------------------------------------------------------------
Jobbet med FIJ blev för betungande. 2005 lade jag ner projektet. En och annan prenumerant sörjde men den etablerade fackföreningsrörelsen märkte det inte ens.
Visningar: 23
© 2012 Created by Janne Elvelid.
Drivs med tekniken bakom
